Inför Ny Generations vårturné "Gud är färgblind" har det pysslats på mediaavdelningen. Tanken med turnén är att lyfta fram frågor som fördommar och mobbning. Du läser mer om den här! Konserten öppnas med en mycket känd låt som är ja, minst sagt passande. Till den ska vi spela in en musikvideo som ska vara på skärmen bakom sångarna... Den videon ska spelas in imorgon och därav pysslet idag!

Mycket av det arbetet som Ny Generation-grupperna i Sverige gör handlar om att skapa en positiv atmosfär på skolan och se till att alla känner sig välkomna och älskade. Därför vill vi från organisationens håll ge grupperna ytterligare en resurs att jobba med, nämligen en konsert. För visst är det viktigt att leva ett Others-liv!

Efter att vi, alla teamare och anställda på Ny Generation, varit på tyst retreat i Rättvik belönade vi oss själva med ett besök på Lappens gatukök i Hedemora. För alla som varit där- det är ljuvligt äckligt! För er som inte varit där- no words, no words. Det var gott att efter två dygn+ några timmar i tystnad, få dela en Lappens special tillsammans!

Samuel framför Lappens. Sara framför våra Kia-bilar.

Webbshopen

Hemma hos oss i NG-huset har vi Ny Generations webbshop, eller lagret till webbshop! Rackarns bra när man inte tvättat på länge, bara att gå ner i vardagsrummet och shoppa loss! Vill du handla nya fräscha NG-kläder så klicka här!

Kontoret i NG-huset.

Hemma i huset har också Östteamet sitt kontor. Här sitter de och gör administrativt arbete mellan resorna.

Idag ska jag med Joakim Lundqvist, Ny Generations ordförande, till Frälsis i Stockholm. Han ska predika och jag, Joel och vår praktikant Viktoria ska montra- därav t-shirten. Hoppas på många goa möten, med många goa ungdomar!

Uppsala i all ära, men ikväll längtar jag efter hav. Tre vänner på Öland -06.

Ikväll längtar jag efter hav, bris, horisont. Salt doft, tångdoft, sanddoft. Jag längtar efter Kalmar och orienteringspunkten- sundet. Att navigera med näsan, med känslan, med själen. Frihetskänslan och närheten till Gud genom hans underbara skapelse. Den naturliga flyktvägen till honom- naturen.

Idag är det internationellt möte på Ny Generation-kontoret. NG internationals ledare Brad Hawkes är här samt tre goa norrmänn, bland annat mannen som kläckte Ng-idén, är här! Jobbet på mediaavdelningen fortgår dock som vanligt. Vi lyssnar på låtarna som ska vara med på Gud är färgblind-turnén och spånar bakgrunder och filmer. Och medlemstidningen är klar!

Vår wall of fame, med nästan allt tryckmaterial som vi producerat genom åren på NG. Nu är nya medlemstidningen ute med sköna Arash på framsidan. Den har tema Framtid! Får du inte medlemstidningen från Ny Generation? Det betyder att du inte är medlem! Bli det här!

Skapelsen visar oss att det inte finns någon ursäkt för att inte tro på Gud! Detta är bara några saker som Francis Chan lyfter upp i sin fantastiska bok Crazy love. Jag läste den under den tysta retreaten och hade riktigt svårt att inte jubla av glädje när jag insåg hur oändligt god Gud är och hur oändligt lite av mig jag tillåter honom få tillbaka.

På www.crazylovebook.com hittar du mer info om boken korta videos som är sammanfattningar och tänkvärda teasers till varje kapitel. Passa även på att kolla in videon "The awe factor of God" där man får se hur fruktansvärt liten jorden är i vår galax Vintergatan- så häftigt!

Om du är trött på att bara göra allt det där som du tror att Gud blir nöjd av, gå till kyrkan på söndagar, inte svära osv, och istället längtar efter att förstå vidden av Gud och där igenom gensvara till honom med det han förtjänar så ska du läsa Crazy love!

Under vår tysta retreat i Rättvik så läste jag ut nästan tre böcker. Under de lediga stunderna satt vi brasrummet där det under dagen var skönt varmt av solens gassande strålar genom de stora funkisfönstrerna och som under kvällen fylldes av doften från brasan. Man hade mycket lätt att koncentrera sig på vad man läste eftersom inget annat stal ens uppmärksamhet. Därför absorberade jag budskapet i böckerna som en svamp!

Kan man vara kisten? av C.S Lewis

Ibland märks det att den här boken skrevs för mer än 50 år sedan, men den är ändå förvånandsvärt aktuell, Gud blir nämligen aldrig omodern! Jag har försökt att läsa den här boken förutom, men kunde då inte koncentrera mig ordentligt så jag rekomenderar verkligen att koppla bort alla distraherande saker omkring dig för att förstå den bäst. Vill du tänka i banor du aldrig tänkt förut? Vill du känna dig lite smartare utan att tänka ut smarta grejer själv? Vill du ha den filosofiska infallsvinkeln till kristendomen förklarad? Läs då "Kan man vara kristen?"

Clara Lidström, tillika UnderbaraClara slår huvudet på spiken i hennes senaste artikel för Expressen.

Hur skapar vi då ansvarstagande individer som vågar "tänka ett extra varv innan de delar det mest intima" som Clara skriver. Våra egna i församlingen brukar vi kunna "skydda" ganska bra. Är det våra torra ungdomsmöten där pastorn med fru kommer och säger "Sex är fantastiskt...inom äktenskapet" som verkligen gör att ungdomar i kyrkan beslutar sig för att vänta med sex, eller i alla fall vara försiktiga med sex? Borde det inte finnas något, mer intressant och dynamiskt sätt att greppa problematiken, och framför allt: har vi inte något ansvar alls för de ungdomar som inte kommer till kyrkan på en fredagkväll, för att höra pastorn stamma fram "ssseeeex", utan som redan deckat med byxorna nere i random soffa.

Tillägg:

Tack för två intressanta kommentarer. Tänkte bara ta mig tid att göra något som jag ofta inte gör och det är att bemöta dessa kommentarer. Som skribent försöker jag ofta att ställa öppna frågor som kanske inte alltid är mina personliga åsikter utan snarare ett sätt att få läsare och intervjuad att tänka i en annan bana. Det är kul att se pastorer som vågar berätta om om sex, något som min pastor eller ungdomspastor aldrig gjorde, men jag tror att det för ungdomar kan bli svårt att relatera till en pastor. Min känsla vid "sex-samtal" på ungdomssamlingar har snarare varit att man känner att talaren omöjligt kan minnas hur det är att tampas med sina känslor. Man ser till denna äldre man och känner sig snarare dömd än förstådd. Detta är förstås inte en regel som gäller för alla sådana situationer. Jag vill se unga personer, möjligtvis i samma ålder eller lite äldre som berättar för sina vänner, ungdomsgrupper om sina erfarenheter och trycker på det egna beslutet! Visar på konsekvenserna av sex före äktenskap och berättar hur det faktiskt känns att bli av med oskulden vid fjorton. Vill man tala om för ungdomar att de inte bör dricka plockar man väl inte fram någon från IOGT-NTO som aldrig druckit en droppe hela sitt liv, utan man tar väl någon direkt från LP som faktistk varit med om ett och annat, skrämselpropagande om man nu vill. Sen hur man får unga att våga berätta om sina sexuella erfarenheter är ett helt annat blogginlägg.

Davidsgården är en vacker funkisbyggnad med ett otroligt lugn.

I Uppsala skymmer det och jag saknar redan lugnet som jag befunnit mig i under några dagar nu. Den tysta retreaten tillsammans med de andra teamarna på St Davidsgården i Rättvik har varit...välbehövlig. Kom precis ur en stressig helg med Go! och rakt in i total tystnad. Vi åt, vi bad, vi sov. Det var ett ganska fullt program med bibelreflektioner, tideböner, andakter och mässa. Och så en massa fantastisk mat! Mellan programpunkterna var det ledig tid och den spenderade jag i solen eller i brasrummet med en god bok. Tre stycket hann jag läsa, mycket gott! Allt i tystnad förståss.

Fler reflektioner som kommit upp i skallen under två hela dygn plus lite fler  timmar i tystnad kommer med tiden.

Jag hann inte mer än packa ur smutstvätten och fylla på med nytt rent igår. Vi kom hem från Gnosjö där vi höll Go! En riktig succé och det var mycket roligt att få vara värd också! Mer om det en annan dag. Idag åker alla teamare vidare mot Rättvik där vi ska på tyst retreat. Vi går in i tystnad ikväll och bryter den på torsdag. Inget bloggande då som ni förstår. Mer om tyst retreat, hur det går till och massor utklarade tankar kommer i slutet av veckan.

Under dagens lunch landade samtalet i ett ämne som det inte samtalas så mycket om, men som dock är mycket intressant. Den sista tiden, uppryckelsen, Jesus återkomst och allt vad det kallas. Jakob, jag och Maria gick igenom de flesta teorier vi hört om den sista tiden och Maria hittade till och med en profetia uttalad av en gammal dam i Norge angående ämnet. Sattelit-TV, tredje världskriget, ljummen kristendom, underhållning i kyrkan istället för väckelse är några av de saker som nämndes.

Jag är glad att jag har fina vänner att dela dessa tankar med, annars är det lätt att det blir lite enkelspårigt. Personligen tror jag att det är vist att inte lägga för mycket möda för att fundera ut hur och när Jesus ska återkomma, men lite nervpirrande är det ju.

Maria, min rumskompis, fotograferad av Jakob, norrteamaren.

Jag har precis sett filmer Jesus camp. Såhär skriver svt om den: "Dokumentären Jesus Camp följer en grupp små barn till pastor Becky Fishers sommarläger där de lär sig att bli hängivna kristna soldater i Guds armé och tränas i att ta tillbaka det fallna Amerika till Kristus." Och ja det är väl ungefär det som händer i dokumentären. Små små barn, en del kan inte vara mer än fem år, tränas i evengelisation eller som svt beskriver, ta tillbaka det fallna Amerika. Barnen bjuds i ett tillfälle av filmen fram för att be om syndernas förlåtelse. De skakar av gråt och uppmanas av Becky att öppna munnen för annars kan inte helig ande tala.

Jag tror att Gud kan använda barn och att man oavsett ålder kan ta emot Jesus, något jag däremot inte tror på är när vuxna människor uppmanar dem att ta ställning i sakfrågor såsom abort (några av barnen står senare i filmen framför vita huset med röd tejp över munnen med texten "Life" på i en protest mot abort) när de inte ens kommit ur grundskolan och inte ens vet hur barn blir till.

Jesus camp väckte många tankar hos mig om vad vi har för ansvar gentemot våra barn i församlingen. Vad tänker du om filmen?

Detta är BlondinBella den 8 mars, och ser ni, ser ni kära läsare vad har med sig på sin resa till Gnarp? Bibeln i Ny Generations pocketupplaga. Så fantastiskt roligt! All cred till gruppen på Jensen Norra där Isabella går som delat ut biblarna. Läs gärna kommentarerna till hennes inlägg!

Trots feber gick jag idag till kontoret för att gå igenom schemat för fredagkvällen på Go! Gnosjö. Jag ska nämligen göra som Emma gör på bilden, shakea loss på scen, dvs vara värd för kvällen tillsammans med Joel (i mitten av kortet) och Samuel. Det kommer bli finfint! psst. bilden är från Go! Västerås. Du läser mer om Go! här!

"Hellre ett Jesusbarn än ett påskägg, det där med att spika upp sin ende son på ett kors för människors skull- en människa för vars skull någons ende son blir uppspikad vill jag inte vara"

Så skriver Bodil Malmsten i "Kom och hälsa på mig om tusen år" Och Bodil jag förstår. Klart man inte vill vara en människa för vars skull Guds ende son måste bli korsfäst. Tänk om det var så lätt som Bodil gör det till. Hon bestämmer sig för att hon inte vill vara en sådan syndig människa och sen är det så. Jag kommer att tänka på Cypher i The Matrix:

"Actually, I've been thinking it ever since I got here. Why, oh why didn't I take the blue pill?"

Varför kan jag inte likt Bodil bara strunta i att vara den där människan, varför tog jag inte det blå pillret, stannade i okunskap och kunde nu sitta på en bar i NY och dricka Corona och ha det gott. Ofta känner jag mig som Cypher, why oh why är jag kristen? Why oh why kunde jag inte fått leva gött i omedvetenhet, i mitt Matrix. Sen tänker jag på Gud, på att allt annat än honom känns ologiskt, dumt ja rent av...obildat. Och så snurrar det runt i skallen igen, som vanligt. Ungefär som när man ser The Matrix. Welcome to my head!

Förra våren i Knäppingsborg, Norrköping.

Var med om en rolig händelse härom veckan. Och någon, kanske min lillasyster, skickade in hela grejen till Tjuvlyssnat. Här kan du läsa om min dubbla espresso (som i verkligheten var en mezzo)

Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta när jag läser Marcus Birros texter. Skratta för att det är så bra, gråta för att jag aldrig kommer kunna skriva som han. Jag hatar att skriva och jag älskar det. Marcus Birro.

Krönika av Birro

Om än sent, i alla fall en krönika av Birro som skakade om min skrivarsjäl.

Note to self: Ta inte semester från bibelläsningen bara för att du är på semester! Detta tenderar att resultera i tre kapitel av läsning i Hebreerbrevet och åtta (!) i Andra Mosebok. Efter otaliga verser om guld, stentavlor, ilska, kalvar, avgudadyrkar och så vidare så är det ändå Jesus som fångar mitt intresse. Ja, inte för att jag fattade så mycket om Jesus i Hebreerbrevet utan för att Sanctus Real dök upp i iPoden.

"You've been potraited a thousend different ways, but my heart can see you better than my eyes."

Vad har Jesus med mig att göra och HUR gör jag för att få en relation med honom... på riktigt! Detta är frågar jag just nu brottas med och ja, jag har trott på Gud hela livet! Det är bara det att jag kanske har gått runt och försökt se Jesus med mina ögon, istället för med hjärtat. "And I may not know the shape of your face, but I can feel your heart changing mine" Jag tror att Jesus håller på att verka i hjärtat på mig och då.. ja, då händer det saker även i huvudet.