Till slut så tänkte jag försöka på mig på att knyta ihop festivalens händelser på något sätt. I mitt första inlägg skrev jag lite om alla sköna människor man träffar på festival och också om att låta min tro lysa igenom mina handlingar. Det här med att träffa sköna människor är något som jag verkligen har upplevt, jag har träffat mycket trevligt folk, det som är roligt med en Hultsfred är att nästan alla är väldigt trevlig och man kan prata med nästa alla. Om detta sedan beror på att de flesta är berusade, eller att de flesta som söker sig till festivalen är oerhört spontana människor kan ju diskuteras.

Angående att låta sin tro lysa igenom så vet jag inte hur väl jag har lyckats på den punkten. I och för sig så nämnde jag ju tidigare att jag inte är på Hultsfred för att evangelisera utan för att lyssna på en massa bra musik. Det andra överlåter jag till Street Church, så all cred till dem för det de gör för festivalbesökarna. De flesta samtal jag istället blir inbegripna i handlar främst om musikrelaterade ämnen.

Det enda trosrelaterade samtalet som jag och mina vänner som jag besökte festivalen med blev inbegripna i var i och för sig ganska komiskt. En kille som kände igen oss som "kyrkobesökare" som han uttryckte det, startade en konversation genom att ge oss fingret och säga "Jesus suger". Efter några minuters samtal med en av mina vänner var han dock mycket trevligare och tackade för samtalet med ett leende.

Själv var jag indragen i ett samtal av mer musikalisk karaktär med en av hans vänner som var lite lättare att ha att göra med.

Om jag skulle försöka mig på att summera alla festivalens händelser och intryck så måste jag säga att jag är mycket nöjd. Tyvärr märks det dock att man har haft ekonomiska problem sedan förra året, bland annat i bandbokningarna men också lite i själva organisationen. Trots det så har det varit en mycket bra festival och jag tänkte passa på att göra en liten topp fem lista med de bästa banden, vilken lyder som följer...utan inbördes ordning:

* Paramore

* Rage against the machine

* Raised Fist

 * The Hives                                                              

* Looptroop Rockers                                                             

Jag skulle kunna göra listan mycket, mycket längre...men då skulle det ju inte bli en topp fem. Till sist vill jag tacka alla som på något sätt deltagit i att göra mitt festivalbesök så bra som det ändå blev. Tack också alla som orkat läsa igenom min blogg, hoppas att den inte har varit allför förvirrande :)

//Gustaf Svensson

The Hives på Hultsfred                                                                           

Tyvärr kunde jag inte posta någon ytterligare blogg igår då internethaket på området stängde tidigare än väntat. Här kommer istället en kort resumé av kvällens händelser:

Matchen som så många väntade på slutade ju, som nog de flesta intresserade vet, med förlust för Sverige i slutminuten. Detta var helt klart lite trist men förlusten blev dock inte riktigt en sådan partybroms som jag från början trodde att den skulle bli. Kvällen fortsatte med bland annat en kanon spelning av Tingsek. Linkin Park som var ett av de stora dragplåsterna tvingades tyvärr ställa in på grund av sjukdom men inte heller detta sänkte festivalstämmningen nämnvärt men det var lite synd om alla dem som i princip enbart hade besökt festivalen för att se dem.

Håkan Hellström blev istället den enda akten på stora scenen den kvällen. Håkan var som vanligt bra, få kan leverera så mycket positivitet och energi på scenen som han kan. Trots detta så hölll jag nästan på att somna stående, verkligen inte på grund av spelningen, utan på grund av att jag hela sista dagen varit väldigt, väldigt trött. 

Robyn fick för min del avsluta kvällen. Jag såg väl en eller två låtar, sen var jag helt enkelt för trött och bestämde mig för att åka hem. En bra sista dag trots ett lite svagara spelschema än de andra dagarna.

Till följd av lite tekniska problem och svårigheter med att få tag i en dator så har jag ännu inte hunnit skriva ner gårdagkvällens händelser. Jag tänkte istället ge en kort resumé nu av vad som hände igår och även skriva en update om vad som förväntas idag.

Raised Fist gjorde en ruggigt bra spelning inför en stor publik och likaså Looptroop Rockers men gårdagens absoluta höjdpunkt var The Hives. Det är inte för intet som de anses vara en av världens främsta liveakter. The Hives är bra och de vet om det. Sångaren Pelle Almqvists attityd kan nog för många uppfattas som oerhört självgod och arrogant. Gång på gång uppdaterar han publiken om hur bra han och The Hives är. Det är dock ingen självhävdelse det handlar om i grunden även om många nog tror det. I själva verket gör The Hives upp med en av den svenska folksjälens största förtryckare: Jantelagen. Det hela blir uppenbart när Pelle innan en av de sista låtarna skriker "Nu ligger jantelagen krossad för våra fötter Hultsfred" och i det ögonblicket känns det helt sant. The Hives bjöd förövrigt på en fantastisk spelning och varvade många klassiker med nyare låtar. Helt klart är de med i min topp fem.

Mustasch fick med sin Göteborgsmetal avsluta fredagen som var en oerhört bra dag.  

Raised Fist spelade på Pampas scenen som är Hultsfreds näst största scen

Hursomhelst över till dagens händelser. Klockan börjar närma sig ett och dagens första konsert börjar lida mot sitt slut. Liksom igår är det P3 sommarsession, dagen till ära med Kristian Antilla på scen. Personligen har jag redan sett honom tidigare så jag unnade mig lite tid till bloggandet. 

Dagens förväntningar består först och främst i Mange Schmidt, Miss Li, Tingsek, The Deer Tracks, Kid Down och absolut kvällens match mellan Sverige och Spanien. Till mångas glädje visas den ikväll på storbild vid Hultsfreds största scen. Lördagen är rent musikmässigt enligt mig inte lika stark som gårdagen men det kan nog bli en riktigt trevlig tillställning.

Nu ska jag försöka greja lite frukost, ska dessutom försöka komma med lite mer kontinuerliga uppdateringar idag om det löser sig med datortillgång och så vidare.

Peace out   

Sugarplum gjorde en trivsam akustisk spelning och öppnade därmed också festivalens andra dag. Nu är det däremot ett ganska långt uppehåll tills något mer händer. Bästa tipset på att döda tid under sådana här tillfällen är helt klart naturskyddsföreningstältet...lycka till med hitta några hängivnare och skönare människor...de har dessutom kaffe vilket helt klart gör ett besök mycket motiverat.   

Dagens förväntningar är nog först och främst Raised Fist, En av Sveriges helt klart tyngsta hardcore/metal akter. Senare framemot kvällen blir det också Säkert och dessutom The Hives...vilka tidigare blivit utnämnda till Sveriges bästa liveakt. Nu tror jag, om jag inte minns fel att det är Timo Räisänen som innehar den titeln. Timo som förövrigt också spelar senare ikväll.  

Timo Räisänen gjorde sig helt klart förtjänt av titeln som Sveriges bästa liveakt.

Nu ska jag däremot dra vidare till en intervju med Hästpojken...återkommer med uppdateringar senare under dagen.

...Stay tuned  

Det är fredag morgon, gårdagen var galet bra. Paramores spelningen kan jag bara uttrycka med ett ord...: EUFORI. Det vill säga: total lycka. Större delen av spelningen stog jag mest och log, sen insåg jag att jag inte var ensam om det och forsatte. Det var längesedan jag sjöng/skrek mig så hes eller highfivade med så många okända personer på en och samma kväll...men nog om Paramore.

Paramore

Resten av gårdagkvällen var minst lika bra.  Rage Against The Machine kan bli något av det allra bästa jag har sett detta året. Även Adam Tensta och Simple Plan bjöd på trevliga konserte. Under Simple Plan lyckades jag även  tappa bort mina  vänner vilket resulterade i att jag hamnade bredvid en kille som visade sig komma ifrån Vetlanda och känna mig ganska väl...jag hade aldrig sett honom tidigare.

Mer hursomhelst det är en ny dag, klockan 12:00 börjar P3 sommarsession med bandet Sugarplum Fairys, bonusen är dessutom att P3 fixar frukosten. Jag återkommer framåt dagen med fler höjdpunkter.

(kom gärna med synpunkter på min blogg i kommentarsfunktionen ifall det är något mer ni är intresserade av att veta om. Ska dessutom passa på att be om ursäkt för den dåliga bildkvaliteten, ni får försöka genomlida det. 1,3 megapixels mobilkamera är inte den optimala festen men jag orkar bära med mig något annat)

Solen har äntligen börjat titta fram på himmlen och Babyshambles har intagit Hultsfreds största scen: Hawaii. Detta är dock inte kvällens höjdpunkt för min del även om det nog är så för många.

Personligen väntar jag på det amerikanska rock/pop bandet Paramore som om några timmar kommer att infinna sig på en av Hultsfreds lite mindre scener. Bandet har det senaste året haft en spikrak karriär uppåt och står också i fronten för "To wright love on her arms" som är en antisuicidial rörelse vilken bland annat är uppstartad utav Aaron Gillespie ifrån Underoath. Hayley Williams som Paramores sångerska heter kan vara en av de mest karismatiska frontfiguerna under hela festivalen...

Förväntan är stor.   

Kathleen Edwards var ingen värre hit, mer utav ett sömnpiller. Efter henne har det dock dykt upp flertalet mer intressanta akter.

 Festivalen har pågått några timmar nu och Anti-Flag har nyss lämnat Pampasscenen. Vilket,för den oinvigde är den näst största scenen på området. Punkbandet från Pittsburgh bjöd på en stenhård antikrigs propagand och ett flertal kängor till George W Bush. Inledningvis skrek bandets frontman och Justin Sane ut orden: "Let's not make war, Let's party" vilket sedan satte temat för hela konserten. 

Det fina vädret som jag förväntade mig har lyst med sin frånvaro men humöret är ändå på topp och feststämmnigen har infunnit sig. Nu är det strax dags för Norrköpingsduon "Little Marbles", något som helt klart är värt kolla in. 

   
Anti-Flag                           Little Marbles

Klockan är 10:16 och det är torsdag förmiddag. Om bara några timmar kommer det första bandet att äntra scenen på Hultsfredsfestivalen. Först ut i år är Kathleen Edwards en kanadensisk countrysångerska. Country kanske inte är det som tilltalar mig mest men jag kanske kikar förbi ändå, mest för att det blir dagens första händelse.

Att jag som kristen befinner mig på Hultsfred, egentligen helt utan någon som helst anledning förutom den att roa mig, kan för många andra troende upplevas som något oerhört kontroversiellt och liberalt. Faktum är dock att det är många, många fler som är i samma situation som jag.

Hultsfred är för många kristna en "syndig" plats. Jag ska naturligtvis inte försöka påstå att allt som pågår här bra men det finns mycket mer att hämta på Hultsfred än många anar. För det första är det fantastiskt mycket bra musik och för det andra träffar man väldigt mycket sköna människor. Så sjukt mycket människor på en och samma plats som delar samma intressen som jag, det uppbådar helt klart för en del intressanta möten. Möten som kanske kan leda till något djupare om jag på ett avslappnat sätt får låta min egen tro och livsåskådning lysa igenom mina handlingar. Detta istället för att börja dunka min bibel i huvudet på dem. Det är bara en kort tanke men jag tror att den kanske kan leda någon vart i alla fall.

Nu ska jag snart dra mig ner mot festivalområdet för att känna in läget...


Kathleen Edwards