Utanför fönstret når solen numera ner till femte, och ibland fjärde, våningen på stockholmsfasaderna, och fast gatorna mellan husen fortfarande ligger i skugga är det något visst med hur den blå himlen speglar sig i asfalten och hur solen sakta kryper neråt. Halkar man sig i snösmältningen upp till toppen av Observatorielunden kan man för en stund komma ljuset till mötes när det för en sekund nuddar mark och människa, och vi för en stund får njuta av vad vi redan ser, men ännu inte har.