I natt hade jag maxad otur. Sån som bara händer folk i filmer, inte på riktigt. Och det händer definitivt inte mig.

Kom hem två på natten. Vi var några stycken som besökt Jönköping Pingsts ungdomsmöte Lörda´Live. Jag blev avsläppt vid vårt hus, gick upp mot trappan och grävde i väskan efter nycklarna. De låg inte där. Jag var utlåst. Tog fram mobilen för att se om jag kunde väcka E, som inte varit med oss. Mobilen var död. Maxad otur, så att säga. Började plinga på för att se om det skulle väcka E. Men icke. Försökte med att kasta sten på sovrumsfönstret. Nej, E sov som en stock. Skönt för henne! Mindre skönt för mig...

Jag kom inte på något annat än att gå hem till dem som skjutsat mig. De kanske inte hade hunnit gå och lägga sig än. Det hade de. Men jag plingade på ändå. Och fick plinga många gånger innan någon vågade öppna. Där inne var tonåringarna rejält uppskrämda, inte så konstigt: vem plingar på klockan tre på natten?! Men jag fick komma in och sova på en madrass. Slutet gott, allting gott.

Nu är det gudstjänst-time.