I ett stressigt ombyte mellan två scener ramlade headsetet av. Innan det kommit på plats var det dags för min entrè. Det var bara att kliva ut på scenen ändå, med headsetet i handen och sätta det på plats ute på scen. Förutom detta smärre missöde gick gårdagens premiär strålande!

Av publikens reaktioner blev jag extra glad över att någon tyckte att slutet var bra och att budskapet kom fram tydligare än tidigare år. Det var ju just detta jag tyckte var jobbigt när vi skrev manuset. Men tydligen så lyckades vi!

Jag tror att det beror på att kören sjunger "Han som kom ner". Bättre jullåt finns inte! Har du inte lyssnat på den än, gör det här!

Och imorgon väntar skolföreställningar för några hundra låg-och mellanstadieelever.

Igår kväll hade vi värsta super-avskeds-festen för Ryan på ungdomsgården.

I riktig amerikansk anda ledde vi in honom i rummet med ögonbindel. På tre togs bindeln bort och alla skrek: Surprice! Det var säkert minst åttio pers där. Ryan fick visa sina svenska-kunskaper och göra några tävlingar, sen spelade ett band, vi käkade kladdkaka och i taket hängde massor av ballonger. En riktigt lyckad fest!

Men det är trist att han åker på söndag. Först några dar i Stockholm och sen lyfter flyget mot Kalifornien på onsdag. Då har han varit här i Sverige i ett halvår. Här och här skrev jag om när han kom hit.

Nu väntar en hel dags repeterande för mig. Imorgon kväll har julmusikalen premiär!

Det fina med en blogg är att man kan hålla koll på vad man haft för sig. Här kommer en liten resumé från det gångna året:

I november skrev jag mitt första inlägg om den därefter återkommande micro-bönen.

I december försökte jag och min syster oss på att bryta jultraditioner.

I januari funderade jag på om det är möjligt att få ungdomar att gå på bönemöte?

I februari propagerade jag för äkta kärlek!

I mars packade jag ner och plockade ihop.

I april kom vårpaniken krypande.

I maj blev det nattliga äventyr.

I juni brottatdes jag med gå ut i hela världen-grejen.

I juli jobbade jag på Second hand-butiken Vinden.

I augusti gjorde vi ett uppskakande möte med en förrymd brottsling.

I september blev det krock mellan generationerna.

I oktober fixade jag till en annons.

Och nu är det november igen och jag är verkligen sen till min bönegrupp och måste springa! Ciao!

Förresten, jag har klippt av mig Edsinger-frisyren.

Kristenheten sitter ju trots allt inte i håret.

Jag har ett dilemma.

Mina jeans sprack. Jag skulle behöva ett par nya. Jag har just läst boken Rätt Vist, hur i hela världen ska man leva? av Carin Cedersjö.

Förstår ni problemet?

Inte?

I boken läser jag om att det går åt X antal tusen liter vatten för att tillverka ett par jeans och att processen innebär farliga kemikalier. Inte miljövänligt. Förmodligen har de också sytts av någon urfattig sömmerska som får några kronor för jobbet och inte kan försörja sina barn. Inte rättvist.

Kan jag efter detta gå in på H&M och leta upp ett par fräcka jeans för 349,50? Kan jag det?

I Magnus Malms bok, Ett hjärta större än världen, har jag markerat följande stycke: "Kristna människor säger ibland: 'jag borde bli bättre på att praktisera min tro.' Utgångspunkten är då att tron är något inre, som sedan ska få yttre konsekvenser. /.../ (Men) Vi praktiserar alltid vår tro. Det är nämligen i det praktiska livet det visar sig vad Gud betyder för oss. /.../ Jag kan ha vissa kristna "värderingar", men vilken roll spelar egentligen Gud när jag ska välja och fatta beslut i konkreta frågor, hemma och på jobbet?"

Till exempel när jag ska välja och fatta beslut om vilka jeans jag ska köpa. Vilken roll låter jag Gud spela då?

Helgen tillbringas med vänner i Linköping.

Just nu håller vi på att exprimentera med lite lunch. Kyckling, wok-grönsaker, sambal olek, mango chutney, soja och creme fraiche ska nog bli fint!

Vilken BRA dag det har varit i skolan idag!

På morgonen hjälpte jag till på en lektion. Eleverna fick mig att känna mig otroligt smart när jag hjälpte dem med sådana där kluriga saker som hur man räknar ut arean på plattor och hur många plattor som går åt till en 8x5 meter stor uteplats. Oj, oj, vad de var imponerade över mina matte-skills!

Sen blev det ännu bättre när en tjej behövde hjälp med sitt religions-arbete. Hon skulle skriva om Jesus! Så i en halvtimme satt jag och berättade för henne om vad Jesus gjorde här på jorden. Riktigt i gasen blev jag när jag berättade om hur Jesus behandlade äktenskapsbryterskan. Om att han förlät henne fast alla andra ville döma.

Det är inte alltid man tänker på hur bra Jesus faktiskt är. Men när man väl börjar prata om det, då fattar man!

Han är verkligen grymt BRA!

Ibland blir jag lite trött på tjatet om att sex och alkohol är synd.

Alltså, om någon säger "förr så levde jag i synd" så handlar det alltid om att man var ute och festade och hade många pojkvänner. Eller så säger man att "jag levde inte så kristet" eller så ska man ta exempel på synd när man undervisar och visst dras alkohol och sex-frågan upp.

Och jag bara: Men kom igen! Det där har vi hört förr. Det finns väl annan synd att ta upp?!

Och Dagens huvudrubriker handlar jätteofta om homosexualitet eller abort.

Men suck, säger jag bara.

Hur klarade ni av fredagen den 13:e?

Vi var representanter från tre kyrkor som igår kl 10 satt för att ha möte med en kille från Ny Generation inför GO! som går av stapeln här i Alingsås om en månad (läs om GO! här). Men killen dök inte upp och gick inte att få tag på via telefon heller.

Efter en halvtimme eller så ringde vi Ny Generations väst-team som ansvarar för vår region för att kolla om de visste vart killen var. Nej, de hade ingen aning. Då passade vi på att fråga vilken tid de tänkte dyka upp eftersom de skulle komma till oss på kvällen och hålla i ett ungdomsmöte och peppa inför GO!

Va?! Ska vi komma till er ikväll? Vi trodde att det var nästa fredag, svarade de. Panik! Vad ska vi göra nu??

Senare på dagen satte jag på kyrkans dator för att jobba lite . Panik igen! Den var utsatt för virus. Ringde församlingens datakille som trodde att det nog var kört och att hela datorn blåsts ur.

Men han jobbade med den och någon timme senare verkade den fungera som vanligt. Hurra! Killen från Ny Generation gick äntligen att få tag på och en ny träff bestämdes till nästa fredag. Dessutom lyckades de skrapa ihop en väst-teamare och två syd-teamare som kunde kasta sig i bilarna och komma till vårt ungdomsmöte som blev riktigt, riktigt lyckat!!

Så nej, skrock tror jag inte på. Speciellt inte som fredagen den 13:e är min lyckodag. Jag klarade ju körkortet just den dagen i juni förra året.

Ni vet den där papperstorra lilla biten som kallas oblat, som vissa kyrkor använder i nattvarden som "bröd"?

I dessa miljövänliga tider måste allt återvinnas! Även överblivna oblater. Och Lätta-paketet kommer med besked om hur just de ska sorteras. På undersidan av lådan kan vi läsa:

 "Återvinning: Bytta och lock som hårdplast. Oblat som metall."

Har hunnit höra delade meningar om gårdagens konsert men själv tyckte jag att den var UNDERBAR!

Men en del av tidningen Dagens reklam var lite lustig. En av bilderna som kom upp på skärmarna mellan spelningarna hade linen "spännande nyheter" under den fanns en bild av tidningens framsida med ruriken: "Kyrkklockor ska ringa 350 gånger"

Var det ett skämt eller är det bara jag som inte fattar spänningen i den nyheten??

Halva Sveriges kristenhet håller väl just nu på att ladda inför konserten med stort K, ikväll i Globen. Jag med.

Kirk Franklin - here I come!

Jag har gjort det förr men gör det igen. Eftersom senaste Ikon-numret har temat sex måste jag bara uppmärksamma er på denna fantastiska bok:

Jag har svårt att hitta ord för hur bra den är. Det faktum att jag nu läser den för tredje gången inom loppet av ett år talar kanske sitt tydliga språk?!

Men jag lånar ord från en pastor i Saronkyrkan, Göteborg, för att ni ska få en bild av den:

Detta är det bästa och klokaste jag läst om sexualitet och spiritualitet. Rob Bell säger vare sig för mycket eller för lite. Han skriver egentligen helt utan att ge råd. Ändå har jag med mig råd, eller snarare attityder, en hållning till livet, till Gud, till sexualitet, till himlen, till helvetet, till äktenskapet. Han avdramatiserar /.../ på samma gång som han gör det djupare och mer facinerande.

Språket är korthugget, humoristiskt och enkelt. Lättläst men så tankeväckande att man ska passa sig för att läsa den för snabbt. Och var uppmärksam på noterna. För till och med noterna är roliga i denna bok!

Det har pågått en konferens i helgen i Värnamo. Affischen har suttit på kyrkans anslagstavla. Titta på den:

En kristen konferens som annonserar fler kvinnliga än manliga talare. När hände det senast?

Dags för kvotering i kyrkan, kanske?

För en tre-fyra år sen kom Runar Eldebo till min församling och pratade om kyrkan; gudstjänster och aktiviteter. Någon i åhörarskaran frågade vilka sorts aktiviteter som Runar ville se i kyrkan.

Han svarade med att berätta om en tjejgrupp som kommunen arrangerat och som hans dotter deltagit i. Den hade syftat till att bygga upp tonårstjejerna. Fem tillfällen hade de träffats och gjort olika saker tillsammans. En gång hade de åkt till badhuset och där hade fritidsledaren radat upp tjejerna på bassängkanten och tittat var och en i ögonen och sagt: "Du duger som du är!"

När jag hörde detta kände jag bara: "Åh! Det där vill jag göra!" Och samtidigt kom nästa tanke: "Men hur ska det gå till? Det går ju inte."

Förra året drog vi igång en tjejgrupp i kyrkan. Jag fattade ingenting. Hur skulle det gå till? Vad skulle vi göra? Men min teamkompis hade idéer så jag hakade på. Och det blev så väldans bra!

Idag hade vi andra träffen med Tjejsnack för den här terminen. I år satsar vi på att tjejerna inte bara ska höra bra grejer utan att de också göra något. De får välja på "läxor" att utföra till nästa Tjejsnack. Idag var temat vänskap, så de fick välja på uppdrag som: Red ut en konflikt som du har med en kompis, Hitta på något med någon som du inte brukar umgås med, Läs Matt. 7:12 varje dag, Välj en person som du uppmuntrar varje gång du träffar henne/honom osv.

Jag tror på att det är bra att vara konkret!

För övrigt har det fantastiska jippot, Ljus i Alingsås, gått mot sitt slut. Ikväll spelade vi dramat för sista gången ute i skateparken. Imorgon kommer förmodligen alla strålkastare och grejer plockas bort därifrån och från de övriga platser runt i stan som varit belysta. Tråkigt men skönt på samma gång.