Josef Gustafsson, predikan 7 november 2009 i Folkan, Borås

Finns Gud? Oavsett om du svarar ja eller nej på denna fråga så är det rimligt för dig att anta att det finns otaliga människor som inte håller med dig. Jag tycker att det är intressant att iaktta hur olika människor kan ha så radikalt skiljda åsikter om Guds existens och att många är så extremt övertygade att de har rätt. Varför är då våra svar kring denna fråga så olika? Det finns självfallet många olika förklaringar till detta och jag ska nu redogöra för en av dessa som jag tror spelar en avgörande roll i många människors liv.

 

I möten med människor vilka inte tror att Gud existerar så har jag ofta ställt frågan varför de inte tror på Gud. Svaret har mer ofta än sällan varit att de inte menar sig kunna tro på någonting de inte kan uppleva med sina sinnen. Det är således bristen på bevis som gör att tron på Gud känns omöjlig. Den franske filosofen Peter Abelard yttrade: Jag måste förstå för att kunna tro, och jag tror att det är just så många känner. För att förstå någonting avkrävs bevis men eftersom man menar sig sakna bevis kan man inte förstå och eftersom man inte kan förstå så kan man inte tro. Till skillnad mot Abelards resonemang har exempelvis kyrkofadern Augustinus och ärkebiskopen Anselm av Canterbury istället hävdat den direkta motsatsen; Jag måste tro för att kunna förstå.

 

Om du, likt Abelard, anser att du måste förstå, att du först måste ha bevis för att kunna tro att så vill jag fråga dig hur du först förstod att denna hållning är den korrekta ifråga om Guds existens? Här kan du inte hänvisa till en känsla av att det borde vara så för en känsla kan knappast ses som ett bevis för att någonting är sant och det är ju just bevis du vill grunda din uppfattning på. Vad har du egentligen för argument för att du måste förstå för att kunna tro, förutom att du tror att det är så? Som du säker förstår så ställer jag mig vid sidan om Augustinus och Anselm i denna fråga men trots det så har jag efter bästa förmåga försökt sätta mig in i hur man kan hävda att förståelsen måste komma före tron, men aldrig lyckats finna något svar.

 

Teologi handlar om att först tro för att sedan få förståelse om det som är fördolt. Teologins studieområde är i egentlig mening inte begränsat utan kan i princip innefatta vad som helst. Vad som är utmärkande för teologin är istället att studiet sker i ljuset av Guds uppenbarelse. Teologin söker Sanningen och förutsätter att Sanningen finns att finna hos Gud, men för att finna Sanningen som finns hos Gud krävs först en tro på att Sanningen faktiskt finns hos Gud, så även Sanningen ifråga om hans existens.

 

Frågan jag nu vill ställa till dig som menar att du först måste förstå för att kunna tro på Guds existens är följande; Om Gud faktiskt existerar, kan man förstå det innan man kan tro att det är så?

 

Jag är fast övertygad om att man först måste tro för att kunna förstå att Gud finns, det måste inte vara en bergfast övertygelse men en tro i ordets enklaste mening. Jag tror att tron är en grundförutsättning för att bli övertygad om Guds existens förutsatt att Gud inte på något sätt uppenbarar sig för dig så tydligt att du direkt förstår att han existerar. Den invändningen accepterar jag, men skulle så ske bekräftar det endast att Gud existerar. Problemet för dig som menar att du först måste förstå för att kunna tro är att du aldrig kommer att kunna veta att du har rätt, och tänk om du har fel.

 

Förutsatt att mitt resonemang är korrekt så står du nu inför valet att antingen tro att Gud existerar eller säga att vi inte kan veta. Förutsatt att du inte trodde på Guds existens före du började läsa denna text antar jag att du väljer det senare alternativet. Vad som förefaller vara alternativet är nu att tala om vad som är det mest rationella valet, tron på Guds existens eller tron på att Gud inte existerar. Men vem bestämmer vad som är rationellt och vad som inte är det? Du eller jag eller någon annan eller någon Annan? Jag tror att Sanningen om vad som är rationellt finns att finna hos någon Annan, dvs. Gud. Du kanske inte håller med mig men förklara i så fall i rationella termer varför det inte är så.

 

I slutändan tror jag att du inte tror att Gud existerar för att du väljer att postulera att Gud inte existerar. Du kan givetvis vända på detta argument och säga att jag tror att Gud existerar för att jag postulerar att han gör det. Skillnaden är, och detta är min poäng, att om Gud existerar så kan Gud uppenbara sig för mig så att jag får visshet att han existerar. Men om Gud inte existerar så kan vi aldrig förstå det utan endast anta det. Nu kan du givetvis anta att Gud inte existerar och att jag tillsammans med ett antal miljarder människor far med osanning när vi hävdar att Gud uppenbarat sig för oss. Men tänk om Gud faktiskt gjort så, tänk om du har fel?

 

Det är lätt att avskriva Guds existens för att den världsbild som presenteras i Bibeln verkar otrolig och omöjlig. Hur kan man födas av en jungfru? Hur kan en människa gå på vatten? Hur kan man uppstå ifrån de döda? Dessa är alla exempel på företeelser som förefaller ologiska och för många omöjliga att tro på. Men jag menar att det inte är så, dessa företeelser är i högsta grad logiska, möjliga och troliga - om Gud existerar. Om Gud existerar och har skapat hela universum och allt i det så verkar det ur min synvinkel högst rimligt att han exempelvis kan uppväcka folk ifrån de döda. En återuppstådd människa verkar vara en omöjlighet om man förutsätter att Gud inte existerar, men då har man redan i förväg bestämt sig för att Gud inte finns och tolkar allting därefter. Att göra så är givetvis tillåtet och ingenting någon kan tvinga dig att inte göra, men fundera på om inte det är möjligt att du missar någonting när ditt argument mot Guds existens vilar på postulatet att Gud inte existerar.

 

Det jag nu skrivit har inte varit ett försök att bevisa för dig att Gud existerar så att du kan komma till tro. Vad jag velat göra är endast att försöka förklara varför jag anser att du borde öppna dig för möjligheten att Gud finns och ta ett steg i tro och söka efter honom. Jag kan aldrig bevisa för dig att Gud existerar men jag är övertygad om att Gud kan göra det.

 


Skrivet 2009-11-11 17:16      3 kommentarer      

Kristian - 2009-11-12 14:50
Jag tycker att du blandar ihop saker här.Du börjar med en person som inte tror, och som säger sig behöva förstå för att kunna tro. Men du avslutar med att säga att man borde öppna sig för möjligheten. Varför tror du att den som inte tror inte är öppen för möjligheten?Att inte ha en tro, och att inte vara öppen för möjligheten, det är två helt olika saker. Blanda inte ihop dessa.Ta en agnostiker, som jag till exempel. I grunden handlar det om att jag inte har en känsla av att det finns något gudomligt. Det betyder inte alls att jag inte är öppen för möjligheten.Du påstår också att en sådan person måste börja tro för att kunna förstå. Men går det över huvud taget att göra ett sådant val? Jag kan läsa Bibeln och diskutera religion, visst. Men om jag fortfarande inte har en känsla av att Gud finns, kan jag då välja att plötsligt ha en sådan känsla? Nej.Det jag kan göra är att låtsas ha en sådan känsla. Men varför skulle det vara någon poäng med det?Dessutom: Om jag skulle kunna välja att tro innan jag förstår, då skulle jag ju kunna tro på precis vad som helst. Oden, spöken, Zeus, troll, you name it.Naturligtvis är människor olika, men många skulle nog hålla med mig i att om det inte verkar trovärdigt och begripligt går det inte att tro på. Om Gud finns, skulle han vilja att vi var oärliga med vilken känsla vi faktiskt har? Det verkar konstigt.Om jag är ärlig med vad jag faktiskt känner, är det inte då mer sannolikt att andra bemöter mig med argument som är relevanta för mig? Och varför skulle inte en eventuell Gud kunna inspirera den som är öppen men icke-troende till att tro? Är inte det något som från ditt perspektiv händer hela tiden?Alltså: När du vill att man ska vara öppen slår du från mitt perspektiv in en öppen dörr. När du vill att man ska tro innan man förstår undrar jag om du riktigt har funderat på vad det är du begär.
Josef - 2009-11-12 17:19
Kristian. Tack för kommentaren. Jag vill börja med att säga att mitt resonemang är väldigt komprimerat och skulle kunna ha utvecklats mycket mer. Kanske är det därför du missförstått mig. Framförallt borde jag ha förtydligat vad jag menar med ordet tro. När jag pratar om tro menar jag inte enbart att ha en känsla, jag menar snarare en förhoppning som leder till ett sökande efter Gud. Oavsett vad man lägger i ordet tro så är det trons konkreta uttryck som blir betydelsefullt. Detta för att när sökandet besvaras av Gud så kan du nå visshet om hans existens. Så som du uppfattar det jag skrivit så verkar jag absolut ha blandat ihop saker och ting, men om jag förstår dig rätt så har du missuppfattat mig. Jag menar inte att du måste vara en övertygad gudstroende människa för att kunna bli gudstroende, vad jag säger är att du måste tro att Gud kan uppenbara sig för dig OM han existerar, söka efter honom och på så sätt kan du få svar. I Rom 1:19-21 står det: Det man kan veta om Gud kan de ju själva se; Gud har gjort det uppenbart för dem. Ty alltsedan världens skapelse har hans osynliga egenskaper, hans eviga makt och gudomlighet, kunnat uppfattas i hans verk och varit synliga. Därför finns det inget försvar för dem; de har haft kunskap om Gud men inte ärat honom som Gud (...) Jag tror att Bibeln är Sanning och att Gud genom sitt verk, genom sin skapelse, är synlig för alla människor. Väljer man att postulera att Gud inte finns så leder det till att hjärtats förhärdas så att man missar Sanningen och det är det enda jag vill att du inte ska göra i denna fråga. Förutsätt inte att Gud inte finns. TRO att Gud kanske finns men märk väl att tro utan gärning är död (Jak 2:20). För att tron på att Gud kanske finns ska förvandlas till sann gudstro i den mening att man tror sig VETA krävs handling. Tron måste komma till uttryck i ett sökande och Guds svar på sökandet leder till visshet. Som jag skrev i texten är undantaget att Gud direkt kan uppenbara sig utan att du söker men det skulle enbart bevisa att Gud finns. Zeus och troll då, är det samma sak med dom? Absolut! Skillnaden är, tror jag, att ditt sökande efter exempelvis Zeus kommer att förbli obesvarat. Hur kan jag då veta att Zeus inte finns då? Jo, eftersom jag menar att Gud uppenbarat sig för mig så litar jag på hans ord som Sanning och eftersom han där uppenbarar att han är den enda guden så har jag nått visshet om att Zeus inte finns mer än som ett fiktivt objekt. Om Gud inte finns så kan vi inte veta någonting; Vi är alla beroende av vår sociala och historiska kontext, våra liv är som en enda stor hermeneutisk cirkel och det du tror dig veta är aldrig absolut sanning. MEN om Gud existerar så kan han, som inte är beroende av kontext, uppenbara Sanning för oss människor och på så vis kan vi nå visshet om absolut Sanning. Enda vägen till vetskap om Guds existens är att han avslöjar sig för oss och det är jag övertygad om att han gör när vi söker efter honom.
Heb 11:1 Tron är grunden för det vi hoppas på; den ger oss visshet om det vi inte kan se.
Sven Davidsson - 2009-11-13 01:49
Keep 'em coming! XD


Skriv en kommentar

Namn (Måste anges)

Epost (Måste anges, publiceras ej)

Prenumerera på nya kommentarer via epost
Hemsida

Kommentar



Startsidan Nyheter Mer om Ikon1931! Ta en titt i forumet! Annonser i Ikon1931 Recensioner Kontakta oss på Ikon1931 Musiknyheter Demosajten på Ikon1931.se Bloggar på Ikon1931.se Barn och unga i EFS Pingst ung EFK-ung Frälsningsarmén