I helgen som gick besökte jag två olika kristna evenemang på lika många dagar.

Fredag: Lovsång 09 i Klara kyrka.

Cirka 300 lovsångsledare och övriga entusiaster träffas för att sjunga lovsång, lyssna på undervisning och inspireras.

Trivial notering: Det är intressant att studera lovsångsledare när de fått ledigt från estraden och står i bänken och sjunger. Det verkar finnas två olika personlighetstyper om man ska generalisera. Den analyserande lovsångsledaren och den fantiserande lovsångsledaren.

Den analyserande lovsångsledaren står likgiltigt med armarna i kors och analyserar kritiskt ackordvändor och taktarter hos lovsångsbandet. Man passar helt enkelt på att vara lite blassé när man själv inte är den som leder sången.

Den fantiserande lovsångsledaren väljer i stället att drömma sig fram till scenen och sätter sig själv bakom samtliga instrument i ensemblen. Med hårt slutna ögon bankar man pianoackorden på bankryggen framför samtidigt som man sköter takten med pekfingrarna som trumpinnar.

Jag försökte att välja någon slags mellanläge i denna "mångfald" av uttryckssätt.

Mer vettig info från lovsång 09: Här och Här

Lördag: Pingst Ungs ledardagar i Västerås.

Cirka 300 ungdomsledare, pastorer och övriga entusiaster träffas för att sjunga lovsång, lyssna på undervisning och inspireras.

Trivial notering: Inneordet i pingströrelsen tycks tveklöst vara "relationer".  Under sju timmar hörde jag drygt 400 olika utläggningar om vikten av just relationer. Här följer ett axplock:

"Vi måste bygga relationer utåt"

"Det handlar om relation i stället för religion"

"Vi måste ha levande relationer"

"Vi måste ha äkta relationer"

"Relationer som bär frukt"

"Kyrkans uppdrag är relationen med Gud och relationen med människor"

Mer vettig info från ledardagarna: Här och Här (ordet relation nämns sju gånger i den andra texten)