Här går det undan.

Sedan förra blogginlägget har hiphopbandet Sessions gått upp i ledning i kampen om att bli Busta Rhymes förband på Berns nästa vecka. Big up!

Den femte oktober spelar hiphop-gurun Busta Rhymes i Stockholm. På rapparens hemsida pågår just nu en sms-omröstning om vilka man vill se som förband. Kristna Hiphop-akten Sessions från Jönköping ligger oväntat två på listan, bara ett trettiotal röster bakom ettan.

Vill ni rösta fram småländska Sessions till Berns, gå in här för vidare instruktioner!

PS: Den som undrar vad jag gjorde på bokmässan i torsdags kan gå in här och se hur jag och Emanuel Karlsten med lika delar adrenalin och hybris livesände på knackig internetuppkoppling från det gigantiska mässområdet. DS

Klockan 04.45 ringde väckarklockan i morse. Sex gick tåget från centralen om några minuter rullar tåget in i  Göteborg och det har blivit dags att besöka årets bokmässa. Men vad ska man se i denna gigantiska smältdegel av kultur? Jag vill inte missa något. Kom med dina tips!

Såg någon Här är ditt liv med Sven-Göran Eriksson i helgen som gick?

Jag hamnade i en sen repris av programmet i går kväll. Måste säga att jag sällan skådat ett teveprogram med mer tveksam dramaturgi. Här har man en gäst som tränat engelska landslaget, vunnit Italienska ligan med skräplaget Lazio, tagit hem Champions Leauge med IFK Göteborg och dessutom haft ett privatliv som det skrivits spaltkilometer om. Programmet puttrar på och när de 90 minuterna går mot sitt slut och det blivit dags för själva crescendot tänker man självklart, nu händer det. Nu drar Oldsberg fram esset ur kavajärmen och kallar in gamla älskarinnan Ulrika Jonsson, ärkefienden Alex Ferguson eller något annat stornamn ...

Men vad händer? Tord Grip kliver in, slår sig ner i soffan, drar fram dragspelet och tvingar Oldsberg och Svennis att sjunga med och så slutar det. Obegripligt är bara förnamnet.

Många tycker till om Alex Schulman som predikant. Kul!

För den som inte var på plats i Hedvig Eleonora kyrka i går eftermiddag har Dagen.se-redaktören Emanuel Karlsten gjort ett utomordentligt jobb och förevigat händelsen.

Se predikan här.

Se också Schulmans kommentarer efter sin predikan här.

Vi fortsätter på ämnet predikan. Jag fick tips om att baptistförsamlingen Tabernaklet i Göteborg kör ett annorlunda grepp för att hjälpa ungdomar att tillgodogöra sig predikningarna på söndagsgudstjänsterna. Konceptet kallas Orka predikan och går ut på att ungdomarna är med på gudstjänsten, lyssnar till predikan och går sedan ut till fikaborden för att diskutera vad de just hört. Lite som en mognare variant av söndagsskola.

Blir nog en notis till papperstidningen om detta. Att lämna gudstjänsten för att diskutera predikan kanske kan ses som ett steg tillbaka mot att predikan är det enda viktiga i gudstjänsten. Men det känns ändå fräscht på nåt sätt.

Vad tror ni? Flip eller flopp? Har vi någon tabernaklet-anhängare, som kan ge lite inside info? In och tyck till.

IKON1931:s ömma moder Dagen skriver i dag om en minst sagt oväntad predikant. På söndag kommer Alex Schulman att äntra prediksstolen i Hedvig Eleonora kyrka på Östermalm i Stockholm.

Innan alla vänner av ordning kastar sig över tangentbordet med sin -men-vaddå-släpper-de-upp-vad-som-helst-i-prediksstolen-nuförtiden-attityd, vill jag bara passa på att peppa Hedvig Eleonora-folket och gratulera till en ytterst intressant predikantbokning.

Jag vet inget om Alex Schulmans tro mer än att han i Dagen-intervjun säger att han växt upp i ett "väldigt kristet hem", att han "har kvar tron i blodet" och att han "hoppas kunna få ner den i hjärtat mer". Men jag tror att det kan finnas en viktig funktion i att människor får komma fram och dela sin tro om än i skör och trevande form.

För snart sex år sedan hörde jag en föreläsning av Göran Skytte på en Credo-samling i Uppsala. Rubriken tror jag var Gud i media, men föreläsningen kom snarare att handla om Gud i Skytte. Försynt och lite trevande berättade han om de upplevelser han gjort av Gud. Det var en helt annan person än den Skytte som sex år senare höll brandtal inför 18 000 människor på Jesusmanifestationen i Kungsträdgården (se klipp nedan). Men kanske hade Göran Skytte inte nått dit om han inte fått chansen att dela sin tro medan den ännu var bräcklig. Kanske skulle vi kristna tjäna på att släppa fram fler som fortfarande befinner sig på resan mot en eventuell tro. Vem vet, kanske är det Alex Schulman som håller brandtal för Jesus om en handfull år.

Det går knappt en dag utan att man kan notera nya hyllningar till det "kristna popundret". Loney Dear, Jonathan Johansson, David Åhlén och inte minst [Ingenting]. Den existentiella indiepopen kramas hårt av enade kulturskribenter och man myser liksom inombords. Det är lite som när man kommer från en småstad och bygdens son äntligen får ett genombrott utanför den lokala arenan.

I gårdagens Stockholm City ägnades en hel sida åt musikskribenten Klas Ekmans hyllningar till nyss nämnda artister som lyft den kristendomsflirtande musiken från Carola-stadiet. Rubriken löd kort och gott: Halleluja.

I onsdags släpptes Ingentings efterlängtade nya album Tomhet idel tomhet och recensionerna var även där extatiska. I Svd jämför Andres Lokko sångaren Christopher Sander med Karl-Bertil Jonsson och placerar Ingentings musik i "en modernt agnostisk kranskommun där julen än en gång firas till minne av Jesu födelse."

Min enda farhåga är att man kramar för hårt. Finns det inte en risk att syret plötsligt tar slut och allt det vackra bara pyser ut? Nu när det äntligen blivit legalt, ja till och med önskvärt att sjunga om Gud och de stora värdena. Det vore så typiskt om popmusik som vågar röra vid livsfrågorna förpassas till blott en hajp. "Vi är värda så mycket mer" för att citera en annan existentiell indiepoet.

Norrbaggen Skavlan får finfrämmande i intervjusoffan om ett par veckor. Ingen mindre än hiphop-legenden Jay-Z kommer och gästar.

- Det är väldigt sällan man får med så här stora personer, man vill ha stora fiskar men får ofta små, säger programmets redaktör Håkan Lagher till Aftonbladet.

Och man kan bara hålla med. Det är inte utan att man blir lite avundsjuk. Som journalist har man ju de där drömintervjuerna, personerna som man skulle kunna göra i praktiken vad som helst för att få sitta ner med i en kvart eller två. Jay-Z är definitivt en av dem. Trots att han borde lagt av för tio år sedan. Trots att hans kommande platta Blueprint 3 inte lär vara något annat än ett livlöst försök att klamra sig fast vid rampljuset. Trots allt är han ändå Jay-Z.

Jag kommer garanterat att sitta bänkad den 25 september. Det känns kul att vi nu har Skavlan i Sverige, som kan dra till sig lite stora namn. Känns lite som vår tids Sen kväll med Luuk. Jaja lite torrare kanske, men nästan.

Om några minuter sätter jag och Layout-Martin oss i bilen och styr söder ut. Närmare bestämt mot design-byrån, Jesper Design i Jönköping. Det har gått drygt två och ett halvt år sedan vi startade IKON1931. Formen har lovordats av mågna.

Men vi känner ändå att det är dags att finputsa lite detaljer. Skärpa upp för att fortsätta ligga i formmässig framkant.

I dag kommer vi att börja fila på detta. På plats finns även vår formguru Andreas Joakimson för att diskutera hur tidningens form skulle kunna lyfta ytterligare. Resultatet får ni se i det IKON:s decembernummer.

I dag har vi företags-kick-off, tillsammans med alla på Dagen. Anna Serner VD för Tidningsutgivarna var nyss på besök och föreläste.

Hon slog bland annat fast att papperstidningen ingalunda är död. Tvärtom. Sextiofem procent av Sveriges befolkning prenumererar fortfarande på en morgontidning och även bland ungdomar är attityden positivare än man förr trott, menade hon.

Vi har tidigare diskuterat frågan här på bloggen och jag tycker att det är grymt spännande att jobba med tidning i en tid som denna.

Ingen vet hur framtidens tidning kommer att se ut. Men död verkar den inte vara.